Ett riktigt hästjobb, dessutom. I dubbel bemärkelse.
C har en underbar liten fyraåring, Fröken Fux, som behöver socialisera sig med fler än C själv och tränas med helt allmänt. Fröken Fux går nämligen bara och skräpar som sällskapshäst åt gamla Nas och C är på tok för upptagen för att hinna med henne ordentligt.
Så SmåMyrorna fick förfrågan om om de - mot lite fickpengar - skulle vilja komma över och borsta och pyssla med Fröken Fux. Vilket de såklart ville.
Och för Fröken Fux och SmåMyrorna var det kärlek vid första ögonkastet.
Så nu står vi med en liten ponny till...
9 comments:
Sååå, MyrFamiljen kan inte låta bli att samla på sig fyrbeningar?
;-)
Jag observerar att det är kvinnorna i familjen som står för samlandet *nickar*
Men det är härligt med hästar, katter och hundar!
Dags för maken att hosta upp lite pengar snart och köpa en riktigt stor herrgård så ni får plats allihopa?! ;)
Föresten, är du inte rädd att hästarna ska sparka och bita småmyrorna? Jag är ju helt inkompetent vad gäller hästar, men jag minns när jag var i stallet med en kompis när jag var liten och då sa de vuxna alltid att man inte fick gå så nära boxarna får då kunde hästen sparka. Å sen när vi åkte häst å släde med hockeyn en gång så blev en tjej biten i fingret när hon skulle ge hästen äpple... Det var väl säkert hennes fel, men ändå...
Uuuuuuuuuups , dax att bygga ut kanske???
B
Familjen blir större och större läser jag. :) Men det har du vl inget emot så länge det rör sig om söta hästar?
Hoppas att det går bra för småmyrorna att ta hand om Fröken Fux.
Kram
Bibbi
Kul för småmyrorna att få "något alldeles eget" att ansvara för, mammas häst är ju alltid mammas häst...
För övrigt undrar jag verkligen om du är helt säker på var du hittar mig numer?!!? ;) hehehe
Härligt med egen fyrbening. =)
Och mina planer gick inte för sig. Får vänta tills Maj. :D
Ser ut som kärlek....
Måste vara jättekul att få "eget" ansvar för en häst sådär. Själv har jag ju aldrig ridit och skulle aldrig våga mig så nära en häst:)
Malde: Näää, det är ju så svårt att låta bli ju!
Du har observerat rätt. Den maniga delen kämpar järnet för att slå av på tempot på samlandet. Och tro det eller ej, han är BRA på att bromsa. :D
Iah: PRECIS! Tror du inte vi tjatar. haha.
Klart man får tänka sig för runt hästarna, och vi har många genomgångar och än mer 'reminders' i vett och etikett, ska du veta. Och sen beror det massor på hästen också. Jag släpper inte in SmåMyrorna till hästar jag inte litar på. Och med i beräkningen måste man såklart ha att de är flyktdjur.
B: Haha. jaaaaaa.
Bibbi: Vi utökar. Sakta men säkert.
Nu är ju inte denna lilla söta våran, men det hindrar ju inte att man kan låtsas. Hihi
Pulvret: Just precis! 'Mammas häst är mammas häst' Det är det jag alltid har sagt. *nicka*
Och aaaalldeles hundra säker är jag ju inte på var du finns, men jag vet iaf vilket område! :P
Marlene: Ja, de är så nöjda så.
Men vad synd. Det lät ju så bra!
Fresia: Visst gör det! De föll pladask för varandra allihop. Så himla gulligt.
Hästar är inte farliga. De är så snälla så. :)
Vilken sötnos!
Post a Comment