Jag lider med dig Chatrin och du finns i mina tankar just nu. Jag har bara inte kommit på de rätta tröstande orden.
Finns det förresten några....?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Att bo utomlands med familjen. Och den ständiga längtan efter saltlakrits...
Blog Archive
-
▼
2009
(411)
-
▼
July
(25)
- Sista, sista, sista...
- Hur svårt kan det vara!?
- Längtan
- Hon är gulbältare!!
- Deras bästa på länge
- Ränderna går aldrig ur... eller?
- Ni anar inte...
- Ok. Jag erkänner.
- A few hours later
- Send me off
- Jag räknar sakta och andas lugnt
- Me, me, me. And me.
- Med Prinsessan på vift
- Sjuttioelva kilo lättare
- Inte förrän efter midnatt
- Väntan är värst
- Det där med prioriteringar....
- Jag har ju aldrig...
- Ett steg på väg
- Knäpp på näsan
- Ingenting består
- Fredagsfoto - sommar
- Fyyyyyy fan, rent ut sagt.
- Elvis isn't dead
- Koll på läget? Nää.
-
▼
July
(25)
12 comments:
Läste arktikeln och kan bara tänka vad hemskt det måste vara. Stackars Chatrin och familjen...
Läste om detta.
Fy så hemskt. :-(
Usch, vad hemskt!
Kram ☺
Gud vad hemskt!!!
Borde stämmas!!
Känner med dem! Det är dock skönt att det gick fort, så hästarna slapp lida i alla fall. Men annars är det vidrigt. :-(
Appropå något roligare så har du en utmaning hos mig :-)
Tårarna rinner just nu, finns inte ord för hur ont det gör i mig bara av att läsa artikeln. Tänk vad ont det måste göra i henne då... usch, vad hemskt!
Stackars din kompis!
Något så oväntat sorgligt!
Hoppas allt är bra med dej!
Här är sommarvarmt och härligt!
Vilken mardröm alltså! Det måste ju vara lite annat att förlora en häst än ett husdjur...Det måste ju spenderas enormt mycket tid med dem...hujedamej...vågar inte ens tänka på hur dåligt man skulle mått....tog mig 6månader att komma över vår katt som dog...
Fy tusan--stackars människa, man vänjer sig aldrig med att de dör ifrån en hästarna. Tröst i elendet att det gick fort och de inte hann bli rädda..
Men fy!! Visste inte att det kunde ske. Jag menar om en häst står under ett träd, visst, men de ser ju ut att ligga en bit ifrån varandra. Så hur kan det ske då?
Otroligt sorgligt för dom.
Läste det där i tidningen. Det är ju bara så läskigt och tragiskt. Enda trösten är väl att det gick fort. *ryser*
Post a Comment