Det jobbiga är att inte veta vart man ska göra av matresterna.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Att bo utomlands med familjen. Och den ständiga längtan efter saltlakrits...
Blog Archive
-
▼
2009
(411)
-
▼
July
(25)
- Sista, sista, sista...
- Hur svårt kan det vara!?
- Längtan
- Hon är gulbältare!!
- Deras bästa på länge
- Ränderna går aldrig ur... eller?
- Ni anar inte...
- Ok. Jag erkänner.
- A few hours later
- Send me off
- Jag räknar sakta och andas lugnt
- Me, me, me. And me.
- Med Prinsessan på vift
- Sjuttioelva kilo lättare
- Inte förrän efter midnatt
- Väntan är värst
- Det där med prioriteringar....
- Jag har ju aldrig...
- Ett steg på väg
- Knäpp på näsan
- Ingenting består
- Fredagsfoto - sommar
- Fyyyyyy fan, rent ut sagt.
- Elvis isn't dead
- Koll på läget? Nää.
-
▼
July
(25)
5 comments:
Gå ut och gå.... ta en liten myra i koppel
Matrester? Laga lagom med mat eller skapa matlåda. Går utmärkt att spara och äta/bjuda på som del av lunch eller snabb middag för den som vill. Fast det visste du väl redan?
När följer du efter hunden och de övriga djuren? (och vilka följer med?)
De bekymmren slapp jag när jag skaffade myrmorbror... Kram!
Men du..fulen har jag inte sett till på ett tag, vad har hänt med honom?.
Hej vännen!!
jag har inte varit så aktiv varken med att skriva eller titta in hos er andra på ett tag och ser att det händer stora saker hos dig.. Vet inte om det är positivt eller negativt men hoppas på det första alternativet.
Stor kram från stekheta Sicilien
TomasR: En Myra i koppel.. Jisses. Det hade jag nog inte klarat av. ;)
Det där med matlådot och hela kitet är något som jag kunnatt sen tiiidigt. Jag tänkte mer på det där lilla löjliga som inte räcker till matlåda, eller det som ev blir kvar på tallriken. Jag är inte van att slänga nånting!
Jag följer efter mina fyrbeningar nästa vecka, och med mig kommer också SmåMyrorna.
MyrMonster: Hahahahaha.
Miss K: Fulen gav vi bort till en tant förra året, vilket fick båda Fulen, Prinsessan och mig att må tusan så mycket bättre. Han kom aldrig till ro i våran flock och det gick så långt så jag inte riktigt tyckte om honom längre. Han promenerade mig på nerverna 24/7, och vi hamnade i en ond cirkel. Inte rättvist mot honom, så han fick flytta. :)
Pysen73: Hej söta du. Det är lite av båda delarna, om jag ska vara ärlig. Jobbigt som fan just nu, men jag blickar envist framåt.
Post a Comment