Lite sotis, dårå.

I höstas stod jag envist fast vid - och lyckades med konststycket att övertala L - att jag ville ha kvar hästarna på sommarbetet året runt och inte alls flytta hem dem till vinterbetet. Detta för att vinterbetet ligger avsides och jag känner mig ensam och utfryst och inte har någon att lek... eh... rida med där. Sommarbetet däremot ligger mitt i smeten och jag har folk runtomkring mest hela tiden. Dessutom är det närmre till sanddynerna och ner till havet. 

Grannen håller på att bygga värsta nya stallet på sitt fält.

Fint som attan, och jag är precis grön av avund.

Fast varför vet jag inte.

För kolla in mitt lyxbygge!

Och det är bara ett av dem.

Hur kan jag ens komma på tanken att vilja ha något annat? Det där skjulet funkar ju perfa! Fint och rakt och stort och luftigt. Tusan så användbart. 

Joråsåatte... Lurar jag nån? 

Vid närmre eftertanke så ska jag nog nämna för L att om jag nu har uppgraderat hennes sommarbete till året runt-bete, så får hon fasen uppgradera sina sommarskjul till vinterstall. Lite rättvisa får det då vara här i världen.