Förra veckan fick LillMyra sin nya säng, och hon och Maken fick ihop den i ett nafs. Värsta teamwork ju.
Och hon har sovit som en prinsessa ever since.
Imorse så kom då äntligen MellanMyras säng, och om vi trodde vi skulle slippa skruva möbler innan frukost, så trodde vi fel.
Stackars Maken. Det sista vi gjorde igår kväll var att skruva garderober, och det första idag var att skruva säng.
(Det kan han ha. Nån nytta ska han väl göra!)
Detta pusslet...
...tog SmåMyrorna tag i.
Och se på f-n...
...om de inte lyckades få ihop en sängbotten av det hela.
Maken släpade madrassen uppför fyra trappor, och jag stöttade honom för allt jag var värd. Slår vad om en hel månadslön att han aldrig orkat om det inte vore för mig.
-Heja. sa jag. 'Heja, heja'.
(Neej, det är inte nån av SmåMyrorna som tar kortet, det är jag, och således också mina fötter. Den som har åsikter om storleken kan vänligen dra åt fanders. Jag står hur stadigt på jorden som helst. Det är bara att köpa förstora skor!)
Och visst kom han hela vägen upp med den.
-Ni får prova den nu då. sa jag och det här blev resultatet av det. Jag vet inte vad som gick fel i kommunikationen. Vuxen - barn, kanske...
Men tillslut så, tog energin slut även hos SmåMyror.
Fast. Det är klart.
LillMyra har fått det hela om bakfoten, tror jag.
Eller så var energin inte riiiktigt slut ändå.
Sen var det bara...
...det roliga kvar.
2 comments:
Jösses vilken montering! Ibland blir man inte klok på dom som skickar möblerna i paket och tror att det skall gå fort och enkelt. Skruv A till mutter B kopplas ihop med hål A och spikas fast med spik B etc etc...hahahaha!! Kram kram
Liselittan: Ett himlans meckande är det, men jag måste säga att vi klarade oss bra. Bara ett fåtal svordomar och SmåMyrorna var klipskare än jag väntat mig. :)
Post a Comment