Man blir trött av sånt här

Gårdagen var riktigt lyckad. MellanMyra och jag hade det hur trevligt som helst och den lilla nio-åringen blev som tokig då jag gav henne hundra pund att handla vad hon ville för. Hon for som en tok mellan affärena och valde  och vrakade, funderade och ångrade sig, räknade och klurade. 

Så fungerade hon också som utmärkt rådgivare då jag gick lös i min absoluta favoritaffär. Där är livsfarligt att gå in! Men om man endast tittar i påsarna och iiinte i plånboken då man går därifrån så kan man inte vara annat än lycklig. 

Tio i nio lämnade vi huset och inte förrän tjugo i sju klev vi in i hallen igen. Nöjda och glada men trötta som få. MellanMyra tog det coolers under resten av kvällen och städade - med hjälp av lillasyster - sitt rum efter veckans diverse hysteriska lekar och själv låg jag däckad framför årets Brit awards, medan en alldeles underbar dunkande huvudvärk spred sig bakom ögonen och jag redan halv tio gav upp och lunkade upp och klappade ihop för dagen. 

Idag mår jag bättre igen och det har mannekängats med alla nya kläder och jag måste säga att jag är mäkta stolt över att MellanMyra och jag lyckades med konststycket att köpa kläder till LillMyra där _alla_ plagg gick hem direkt. Hon var så nöjd så hon inte längre vill åka in själv och välja. Gör om det, den som kan! 

Nu ska vi ner för årets andra glass på strandpromenaden. Det är fan vår, hörrni!