Det har inte regnat sen innan jul. Det kom lite löjligt stänk härom kvällen, men det var mer som snö i walesiska mått mätt, så det räknas inte. Det har mestadels varit soliga dagar och temperaturen har större delen av dygnet legat under nollan. Jag stortrivs!!
Det enda jag kunde tänka mig vara utan är isen. Om den tycker jag inte alls. När jag står där om mornarna och hackar loss isen för att hästarna ska komma åt vattnet, och när jag släpar omkring på vattendunkar i bilen och håller på att bryta ryggen av mig, då är det fakiskt enda gången som jag funderar på varför jag gick med på att ta hand om C's hästar också. Inte så mycket för hästarna, dem tycker jag så mycket om så jag skulle kunna ha dem på heltid annars också, men vetskapen om att hemska C ligger och solar och gottar sig i värmen i Florida, medan jag leker isbrytare i vattentunnan, DEN är svår att ta.
Annars har jag mest roligt åt hur de stackars väderkänsliga hästägarna här ikring bär sig åt just nu. De flesta har ställt av sina små guldklimpar, gärna byltat på dem dubbla vintertäcken, fullkomligt vräker till dem hö och har dem på stall större delen av dygnet. Allt för att de inte ska frysa ihjäl.
Idag vid nio-snåret så visade termometern hela fem minus och efter att jag ridit och fejat klart så lämnade jag hästarna utan täcken ute på främre fältet. Samtalet, om väder, vind och hästar, med den smått chockade A slutade således ungefär såhär;
-And this is normal for you, you say??
-Yep.
-Well, that explains a lot...
Den ynkliga skitstöveln. Han ska få igen. Minsann.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment