Oss matvrak emellan

Igår kväll efter att jag var klar med allt och precis gett hästarna mat så satte jag mig på en uppochnervänd hink och filosoferade i väntan på Maken och SmåMyrorna. Medan Herr Fux stod alldeles bakom (och 'spillde' massa hö i håret på mig....) så stod Fru Silversvart och Fröken Vit vid andra högen och... tja... jag kunde riktigt höra snacket dem emellan. 

Här tex så muttrar Fröken Vit om att allt det godaste verkar vara taget redan. Fru Silversvart har så mycket mat i mun att hon inte kan svara och gör allt för att se ut som om hon inte hör Fröken Vit's klagosång. 

Fröken Vit är dock inte den som är den. Är det det godaste hon vill ha, så är det det godaste hon vill ha, vare sig det ligger på backen eller är halvvägs in i Fru Silversvarts mun, och därav denna Lady och Lufsen-lek... 

Fru Silversvart hade dock åsikter om det hela och tjurade ihop, vilket resulterade i att Fröken Vit ser ut som en fågelholk, för inte kopplade hon vad det var för fel på att dela med sig lite av det goda...

 
Nästa tugga Fru Silversvart tog var om möjligt än större än den förra, och hon lade till med en tjurig uppsyn redan från början. Bara för att varna liksom. 

Vilket fick Fröken Vit att visa att hon också hade en stroppig sida, minsann, och så låtsades hon att hon varken såg eller hörde. Än mindre brydde sig. 

Sååå. Vad säger de nu då? TjockTanterna. 

Jag kan omöjligt vara ensam om att ha livlig fantasi!